Binderier i vitt

Binderier i vitt
En underbar uppsättning från Floristmästarna i Torslanda

måndag 11 juli 2011

Veckans dikt vecka 1127

En önskan

Av hela vår soliga värld
önskar jag blott en trädgårdssoffa
där en katt solar sig...
Där skulle jag sittamed ett brev i barmen,
ett enda litet brev.
Så ser min dröm ut...

Edit Södergran

onsdag 6 juli 2011

Veckans dikt vecka 1126

Stjärnorna

När natten kommer
står jag på trappan och lyssnar,
stjärnorna svärma i trädgården
och jag står ute i mörkret.
Hör, en stjärna föll med en klang!
Gå icke ut i gräset med bara fötter;
min trädgård är full av skärvor.

Edit Södergran

måndag 27 juni 2011

Veckans dikt vecka 1125

Ser du . . .

Ser du dessa vissna löv,
vissna löv i vinden –
så är jag ett visset löv,
visset löv i vinden –
Döden skall mej fatta
i sin gamla kratta –
…Åh, jag är väl ännu röd,
ännu röd om kinden –
fast jag är ett visset löv,
visset löv i vinden.

Nils Ferlin

fredag 17 juni 2011

Veckans dikt vecka 1115

Längtan

Min längtan har en annan strand
dit aldrig jag skall hinna.
Långt bort ligger tyst ett land
där hennes stjärnor brinna.

Jag går i dagsljus, strandens säv
omkring mig välkänt susar,
bland blommor ligger båtens stäv
och inga vågor brusar.

Min längtan har en jordisk frid
som alltid jag kan hinna.
- Den strand är mera stilla vid
där hennes stjärnor brinna.

Pär Lagerkvist

måndag 18 april 2011

Veckans dikt vecka 1114

Mot aftonen Vad har jag mer som jag kan söka i denna världens vårligt dunkla skog. Du är ju allt, som för mitt öga i livets skiften åldrigt strålar klart. Snart är det kväll, och vi får åter mötas vid Aftonstjärnans silvrigt milda glans. Bo Setterlind

måndag 11 april 2011

Veckans dikt vecka 1113

Vaggvisa Sov, min lilla, sov, så stilla, räds ej drömmen, den blå! Månen skiner, vinden viner, stjärnor lysa över oss två. Sov, min lilla, sov, så stilla, ser du stjärnorna än? Nu långt borta, svagt de lysa, snart de slockna, en efter en. Bo Setterlind

söndag 3 april 2011

Veckans dikt vecka 1112

Aftonstjärnan Att gå i skog. Att smyga som på tassar över marken, där den är skymningsmjuk. Att luta sig mot trädens ryggar. Att spegla sig vid månsken i en tjärn, att känna hur det tunna vattnet skälver på ytan. Att se högt över grenar vita Aftonstjärnan. Bo Setterlind