Veckans dikt vecka 1234

Kärlekens visa

Kärlekens visa har inga ord,

nynnar som vinden i träden,
svävar lätt över blommande jord,
leker i sommarsäden.

Ingen hör den mera än vi,

du och jag vid din sida.
För det är oss den sjunger i
sin sång över jorden vida.

Pär Lagerkvist

Veckans dikt vecka 1234

Var tröst, Maria

Var tröst, Maria, din son är död

men människosonen uppstånden.
Ur all din smärta och världens nöd
skall människan stiga, uppstånden.

Du ser blott blodet som sölat ner

och sårets hål i hans sida.
Jag säger dig, det är ej allt du ser.
Förgäves fick han ej lida.

Envar som hjälplös på korset hang

och längtade in i Guds rike
det onda på jorden till dels betvang
och dog som en frälsares like.

Pär Lagerkvist

Veckans dikt vecka 1232

En mor som hämtar in om kväll

En mor som hämtar in om kväll

från mörknad gård kring huset
ett bortglömt ting, från isig häll.
Tyst tar det in i ljuset.

En gärning som ej syns rätt stor,

fast stormen ryggen kröker.
Ej någon annan än en mor
går stilla ut och söker.

Att hämta in från mörknat land,

förhärjat och förfruset,
ett ting slängt bort av mänskohand
fast det behövs i huset.

Pär Lagerkvist

Veckans dikt vecka 1228

Livet tar sitt barn till sig

Livet tar sitt barn till sig,

öppnar slitna grinden.
Ljungen står vid utnött stig,
svalor flyr i vinden.

Gammal gård. I köket stång

för de hårda bröden.
Nöd och längtan, fågelsång
ända in i döden.

Pär Lagerkvist