Brevet från himlen
Älskade! Sörj inte!
Nu är jag hemma,
här är allting så underbart.
Ekot från tårarnas dal
och din stämma
hör jag svagt
men kristalliskt klart.
Här är så skönt, och jag längtar till Jorden,
fastän jag själv
är en ängel vorden.
Älskade! Minns du
de sista orden?
Kommer du till mig snart?
Bo Setterlind
måndag 27 september 2010
tisdag 21 september 2010
Veckans dikt vecka 36
Själens tröst
När jag är trött,
tänker jag gärna på dig.
Översållad av höst
ligger vår kärleksstig.
Skogstjärnan glimmar.
Alla sakna vi dig.
Bo Setterlind
När jag är trött,
tänker jag gärna på dig.
Översållad av höst
ligger vår kärleksstig.
Skogstjärnan glimmar.
Alla sakna vi dig.
Bo Setterlind
måndag 6 september 2010
Veckans dikt vecka 35
Vallvisa
Mig värmer en skog,
mig viskar en sjö,
mig låter bergen
din vänskap se,
och lycklig ropar göken
i rymderna.
Du är för mig det landskap
som aldrig skall dö.
Du är för mig det blå,
det ogripbara.
Bo Setterlind
Mig värmer en skog,
mig viskar en sjö,
mig låter bergen
din vänskap se,
och lycklig ropar göken
i rymderna.
Du är för mig det landskap
som aldrig skall dö.
Du är för mig det blå,
det ogripbara.
Bo Setterlind
tisdag 31 augusti 2010
Veckans dikt vecka 34
Flickan från fjärran
Flickan från fjärran
vandrar förbi ditt hus.
Stäng dina dörrar,
Tänd i ditt fönster ljus.
Ställ dig som skiltvakt,
stram, med förklarad min,
så det ej går en darrning
i din gardin.
Ropa på barnen
Tekar du en sekund
springer du ut i månen,
går du från gård och grund.
Från allt som trycker
ville du slå dig fri,
när flickan från fjärran
dansar förbi.
Flickan från fjärran
svävar i evig vår.
Mannen av jorden darrar
för hennes lösta hår.
Flickan från fjärran
får du ej komma när,
ty du har heligt lovat
bli där du är.
Flickan från fjärran
möter du i din död,
om du stått stolt och upprätt
mitt i din svåra nöd.
Var gång hon skymtar
skyldra du ska gevär,
så flickan från fjärran
vet vem du är.
Erik Lindorm
Flickan från fjärran
vandrar förbi ditt hus.
Stäng dina dörrar,
Tänd i ditt fönster ljus.
Ställ dig som skiltvakt,
stram, med förklarad min,
så det ej går en darrning
i din gardin.
Ropa på barnen
Tekar du en sekund
springer du ut i månen,
går du från gård och grund.
Från allt som trycker
ville du slå dig fri,
när flickan från fjärran
dansar förbi.
Flickan från fjärran
svävar i evig vår.
Mannen av jorden darrar
för hennes lösta hår.
Flickan från fjärran
får du ej komma när,
ty du har heligt lovat
bli där du är.
Flickan från fjärran
möter du i din död,
om du stått stolt och upprätt
mitt i din svåra nöd.
Var gång hon skymtar
skyldra du ska gevär,
så flickan från fjärran
vet vem du är.
Erik Lindorm
söndag 22 augusti 2010
Veckans dikt vecka 33
När du ler förbleknar allt omkring dig
När du ler förbleknar allt omkring dig,
som om jordens glädje räckte blott åt dig.
Livet syns så tomt och öde kring mig,
ljust och lyckligt blott hos dig, hos dig.
Så gör du mig både rik och fattig,
och jag vet ej vad du gav och tog från mig.
Längtar bara efter denna glädje,
som när allt förbleknar strålar ut från dig.
Pär Lagerkvist
När du ler förbleknar allt omkring dig,
som om jordens glädje räckte blott åt dig.
Livet syns så tomt och öde kring mig,
ljust och lyckligt blott hos dig, hos dig.
Så gör du mig både rik och fattig,
och jag vet ej vad du gav och tog från mig.
Längtar bara efter denna glädje,
som när allt förbleknar strålar ut från dig.
Pär Lagerkvist
måndag 16 augusti 2010
Veckans dikt vecka 32
Som ett blommande mandelträd
Som ett blommande mandelträd
är hon som jag har kär.
Sjung du vind, sjung sakta för mig
om hur ljuvlig hon är.
Som ett blommande mandelträd,
så späd, så ljus och skär.
Bara du, ömmaste morgonvind,
vet hur ljuvlig hon är.
Som ett blommande mandelträd
är hon som jag har kär.
När det nu mörknar så tungt omkring mig,
kan hon väl leva här?
Pär Lagerkvist
Som ett blommande mandelträd
är hon som jag har kär.
Sjung du vind, sjung sakta för mig
om hur ljuvlig hon är.
Som ett blommande mandelträd,
så späd, så ljus och skär.
Bara du, ömmaste morgonvind,
vet hur ljuvlig hon är.
Som ett blommande mandelträd
är hon som jag har kär.
När det nu mörknar så tungt omkring mig,
kan hon väl leva här?
Pär Lagerkvist
tisdag 10 augusti 2010
Veckans dikt vecka 31
Min älskade kommer inte åter
Min älskade kommer inte åter,
men min kärlek kommer åter till mig.
Det jag levat kommer inte åter,
men mitt liv är åter hos mig.
Pär Lagerkvist
Min älskade kommer inte åter,
men min kärlek kommer åter till mig.
Det jag levat kommer inte åter,
men mitt liv är åter hos mig.
Pär Lagerkvist
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)